Jag fick en fråga i bloggen om hur jag har gjort med Ritmico och hur jag tänker kring träning av en osäker, nervös eller flyktig häst. Det blev för långt att svara på i en frågeruta, så jag bestämde mej för att skriva ett blogginlägg om detta istället. 

En osäker häst behöver i alla lägen en väldigt tydlig ledare. En ledare som är bestämd och säker och som aldrig tvekar. En ledare som inte låter sej påverkas när hästen flyger i luften eller kastar sej för något, utan bara lugnt och stadigt fortsätter med det som man gjorde. En av de viktigaste sakerna, där jag tror att många gör fel, är att inte ömka hästen. Man får aldrig, aldrig klappa eller säga såååå ja, iiiiingen faaaaara, när hästen är rädd. Tvärt om, när hästen blir spänd eller rädd, så nonchalerar man det beteendet. Man måste helt enkelt lära om hästen. Om man berömmer den (klappar och lugnande prat) när hästen är som räddast, då talar man om att deta beteende är något bra, att hästen gör rätt. Att nonchalera ett sådant beteende och i stället visa med sitt lugn och att man stadigt tex står kvar, när hästen flyr, visar att ledaren inte är rädd, att ingenting är farligt och att inga konsekvenser kommer.

Man kan aldrig, aldrig använda våld eller styrka, utan hästen måste följa och lyda dej av förtroende. För att förklara så enkelt som möjligt, så har jag helt enkelt hanterat Ritmico som om det inte fanns några problem. Jag har från första dagen hanterat honom som om han vore vilken häst som helst. Han ska stå stilla i gången och acceptera att jag tar på hela honom när jag borstar. Han gillar inte när man borstar honom i huvudet, men jag gör det varje dag iallafal. Helt lugnt och utan att bråka, så fortsätter jag att borsta trots att han kör upp huvudet så högt han kan för att komma undan. Jag blir inte arg eller brysk, jag bara gör det jag ska utan att göra någon affär av det. Ett enkelt sätt att tidigt visa sitt ledarskap för en ny häst. Bla därför föredrar jag att själv göra iordning alla hästar inför ridningen. Framför allt i början när man inte känner en häst alls. Jag vill skapa ett förtoende från marken tidigt.

Ett grundtips som funkar i all hantering och träning av häst (djur) UNDVIK CIRKUS! Det innebär att man alltid alltid ska undvika att tumult uppstår. Vi fäktar inte och skriker, vi går inte i konflikt med hästen, vi undviker helt enkelt att misslyckas. Se till att ni alltid lyckas! Gör inget som du inte själv känner dej säker på ska gå fint! För varje BRA pass som du kan jobba tillsammans med hästen, och lyckas med det du gör, så vinner du lite förtroende hos hästen, och den börjar bygga upp positiva minnen och de negativa blir allt mera avlägsna. Sudda ut den gamla målningen och börja skissa på en ny!

Ett vanligt problem med att överföra sitt ledarskap från marken till hästryggen, är att man som ryttare inte känner sej lika säker på hästryggen som på marken. Jag kan också känna så i vissa situationer, och då hoppar jag av. Just i Ritmicos fall har detta dock inte varit ett alternativ då avsittning var det absolut svåraste i början. Han blev så otroligt stressad och rädd när man gjorde halt och släppte stygbyglarna så det krävdes lite extra tricks för att komma dit vi är idag. Här körde jag samma metod som tidigare nämnt, låtsas som om problemet inte finns. Släpp styglyglarna och hoppa av kvickt men lugnt, och om hästen kastar sej åt sidan så gör ingen affär av det. Följ med och håll kvar i tygeln, men var lugn. När hästen stannar så gå dit du ska med hästen och låtsa att ingenting hänt.

 Men om man tex har en häst som är rädd och vägrar gå fram, då kan man inte sitta på och mana hästen framåt om man själv blir osäker. Om man känner sej säker, då kan man be den att gå från ryggen, men då får man inte hålla sin balans i tygeln utan hålla "dörren öppen framåt" (lösa tyglar). Man måste även vara beredd när hästen väl går framåt, att då följa med den, även om det går fortare än man tänkt sej. Man måste vara avspänd och låta hästen gå fram utan att den får något obehag från ryttaren (typ ryck i munnen eller skump i ryggen). Rama in den mjukt med skänklarna, tänk framåt och var beredd och följ med när den litar på dej och vågar försöka! Men om du känner dej osäker, sitt av och led hästen, gör ingen affär av det, sitt sedan upp när DU känner dej trygg igen. 

Om man alltid lyckas, aldrig låter det bli kaos och aldrig brusar upp mot hästen, ja då har du snart hästens förtroende! 

Hela mitt arbete med Ritmico har gått ut på att aldrig misslyckas. Peppar, peppar det har fungerat so far. Jag tycker att han är riktigt bra häst! Stark, snygg och korrekt med tre BRA gångarter och en fantastisk ridbarhet. Han kommer aldrig att bli en en nybörjarhäst, men det tycker jag iofs inte att många PRE-hästar är överhuvudtaget...

 

ulrika v

1 april 2014 21:21

får jag dela detta inlägg???

Sara

1 april 2014 23:15

Javisst!

 

Camilla

2 april 2014 00:23

Grymt bra och tänkvärt inlägg!

Sara

2 april 2014 12:04

Tack! ?

 

Ana

2 april 2014 04:14

Hej!
Tack för ett snabbt svar på min fråga:-) min häst är en kastare åt sidan som kan komma precis när som helst, det vill säga, ju högre fart vi har desto svårare för mig att bli kvar! Jag jobbar honom från marken en hel del & där har jag lyckats till 95%
Hoppar av ändå när vi är ute & rider ifall det är för svårt för mig att behålla mitt lugn & på så sätt visar han förtroende & följer med.Med det är tyvärr en regel mer än ett undantag att ngt kast kommer under ridtur & har jag riktigt otur så ramlar jag av eftersom det går fruktansvärt fort!!!!! Vad han gör då är att han skenar iväg & blir skärrad som påföljd, jag känner att han är trygg hos mig men omgivningen är för honom otrygg. Jag har funderat på att ge honom relax me för att se om han blir avslappnad när vi är ute på tur i skog & mark. I paddock kan det vara likadant när vi tränar dressyr el. hopp, han kan bli otroligt koncentrerad på sin uppgift & är underbar arbetsvillig till ngt händer (kan vara en fågel som flyger förbi, någon som "hastigt" dyker upp eller ????? ) innerst inne så vet jag att jag är&förblir spänd eftersom jag "vet" vad som komma skall, & jag jobbar så otroligt hårt för att vara i nuet & ha lugnet kvar vad som än händer, men det är svårt när kasten har relaterat att jag ligger på marken & det vi har byggt upp från marken är som BORTBLÅST när jag ser hans skärrade sätt. Brukar longera innan jag sitter upp för att få honom lite men han är ju så trygg i det att det känns som det är onödigt & det är dax att jobba vidare med ngt annat!!!! Vad tror du om att prova Relax Me??? Mvh Ana

Sara

2 april 2014 22:39

Kämpa på Ana! Jag har ingen erfarenhet av Relax Me, men varför inte prova? Du har ju inte så mycket att förlora. Placeboeffekt är oxå en effekt :)
Vänligen, Sara

 

Tina Wallin

2 april 2014 09:55

Så sant och rätt. Håller med fullt ut, så skönt att du beskriver det svåra med så enkla ord.
Vi måste låta hästen behålla sin rädsla själv. Inte låta oss bli projicerade av den. Vi tuffar fram nu i skogen alldeles själva. Ibland går det jätte bra och bland måste jag hoppa av, men vi lyckad alltid. Kram i från Tina och Opti

Sara

2 april 2014 12:03

Härligt Tina!
Kram S

 

Christina Nord

2 april 2014 15:35

Så bra skrivet! Detta kommer jag att ta med mig i mitt fortsatta arbete med våra hästar :)!

http://www.stuterirubin.se

Sara

2 april 2014 16:45

Vad kul! Tack!
Med vänlig hälsning, Sara

 

Ingrid

2 april 2014 19:30

Jättebra skrivet. Det jag dock kan tycka är svårt - speciellt med unga hästar - är att veta när hästen är rädd och osäker och när den är stursk och testar ...Det är ju t ex svårt att ignorera en häst som en dag får för sig att den inte ska gå och försöker resa sig och vända utan att det finns något den uppenbarligen är rädd för. Då väljer i alla fall jag ta lite "cirkus" för att få hästen att lyda ...Hur mycket jag än älskar PRE och tycker att de har fantastikt temperament så har jag fått ta en och annan sådan dust med mina ston ....

Sara

2 april 2014 22:38

Javisst, känner du dej säker på ryggen så kan du visst övertyga den om att gå framåt iallafall. Oavsett varför hästen inte går framåt, så gör det som känns bäst!
Mvh Sara

 

Camilla

21 juni 2014 21:52

Vilket bra inlägg. Jag har tänkt att det är ett nederlag att sitta av och leda när det känns för osäkert men du har ju helt rätt i att det är betydligt bättre att behålla just sitt ledarskap, även om det ibland innebär att sitta av!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så har vi varit iväg på några LA, jag & Hugo. Förra helgen red jag hela programmet och kände mej nöjd, men på filmen såg vi ut som om Hugo hade tuggumi under fötterna och jag passiv i sadeln, som vanligt, suck... Jag nöjde mej och plockade inte upp h...

Helgen har gått och så är det måndag igen. I fredags var jag en sväng på HFRK, som arrangerade Nationella dressyrtävlingar i dagarna tre. Pepino Dressage & Breeding sponsrade PSG-klassen på fredagen och då var jag givetvis på plats för att titta och ...

Igår var det som vanligt dags för Amanda-träning med Hugo, och det är veckans höjdpunkt. Nu när jag sedan några år tillbaka, tränar varje vecka, fattar jag inte hur jag gjorde innan? Eller rättare sagt, det gör jag egentligen visst... Den utveckling ...

Ja det är nya tider här på Pepino, men det har ni ju iofs märkt redan med alla förändringar som skett senaste året. Och de fortsätter... Vi byter namn, Pepino PRE kommer framöver att heta "Pepino dressage & breeding" och det är precis vad det ska han...

Idag var det dags för träning med finaste Hugo för Amanda. Sedan jag sist skrev om hu knäckt jag var för att jag är så kass på att rida, så har jag tagit mej själv i kragen. Ja, det finns oändligt många som är sååå mycket duktigare på att rida än jag...