Pepino - dressage & breeding

Alla inlägg den 13 januari 2014

Av Sara - 13 januari 2014 23:01

Fy fabian vilken kyla som intagit Skåne! Jo, det är förvisso rena hästar som står i hagarna men man frrrryyyyyyyyser! Idag minus 3-4 grader och en pinande vind från nordväst. Bestämde mej likväl för att det var dags att testa att skritta rundan med Mino. Den vi promenerade härom dagen. Men det var första och ända gången han varit där. Vilade igår så pigg som attan när jag satt upp och det var väääldigt svårt att skritta den första kilometern. Men ju längre bort vi kom ju mer fanns att titta på och halvägs så var vi inne i en fin skritt med en glad häst och isglass till matte på ryggen. Mino var så otroligt duktig och bara gick på överallt trots att denna enda normallånga runda som finns här hemma, bjuder på en hel del läskigheter. Man måste rida igen en grisgård, på en hyfsat trafikerad 70-väg där bilarna kör som vettvillingar, förbi massa läskiga hus med massa läskiga saker i trädgårdarna och så över helt öppna grusvägar med fält på båda sidor så långt ögat når! Det gick iallafall hur bra som helst! Överlycklig men som en isbit kom jag hem igen! Mino verkade väldigt nöjd han med! 

På kylig och blåsig tur, men vilken härlig utsikt   

 

Tillbaka i stallet hade jag två boxar kvar att mocka och det var bra, så fick jag upp värmen igen i bortfrusna fingar och tår! Alazano var nästa och han var pigg som en mört idag! Börjar bli spänstig igen och delar av MSVC-programmet börjar nu arta sej! Speciellt galoppen. Hmm,har tidigare oroat mej för att han ska bli lite loj eller seg, men nu känns det precis tvärt om! Bara han inte börjar takta eller galoppera på stället! Jösses det finns gry i den killen! Härligt!!!

In för en snabb lunch och värma mej vid brasan. Lockande att stanna kvar där framför, men jag har bra självdiciplin så efter min knappa timmes lunch gav jag mej ut igen. Ritmico har ju varit så fin så fin, så nu höjer jag ribban lite och då blir det så klart lite svårare igen. Han går som en klocka, när han får lulla runt bara, men nu vill jag att han ska JOBBA! Inte bara springa runt och böja på nacken. DET tycker Ritmico är en väldigt märklig begäran. Ska man behöva TA I också??? Japp, det måste man så nu blir det väl några svettiga veckor innan han accepterat detta och börjar anstränga sej lite. I slutet var han iallafall väldigt fin i traven, fast å andra sidan brörjade han blir trött så svårt att få spänst och avspänning tillsammans. Men det kommer!

Teo fick vara i hagen en bra stund idag eftersom det var torrt och fint. Det uppskattades ICKE! Han visade tydligt att matte var alldeles för sen att hämta sin gullegris från den kalla och blåsiga hagen! Så himla taskigt! Stora killen var väldigt nöjd i sin box sen. Nyborstad och med varmt täcke på ryggen, halm upp till magen och en stor ranson med hö - as good as it gets - om Teo får bestämma!

Sen kom Katrin och var med när jag jobbade med Quiero. Har stått i stigbygeln och hängt över honom med hela min tyngd idag! Det är inga problem. Men liiite läskigt är det när man studsar upp på pallen! Longeringengår som en dans och idag testade vi även galopp. Han har fattat stanna-kommansot (ptrrroooo) kristallklart och tvärnitar när det kommer! Det är väldigt bra att kunna, då en stoppknapp är himla praktisk när man börjar sitta på dem! Det dröjer nog inte länge förrän jag skrittar runt på honom!

I lösdriften med småkillarna är de nöjda med att ha fått in sin Termobar. De har druckit frenetiskt hela dagen så jag fick fylla på 3 gånger! Så himla gott med tempererat vatten tyckte småkillarna. Och så väldigt bra för dem! En väldigt dyr men bra investering. Har förlorat en ett-åring i förstoppningskolik då hon drack dåligt pga kylan. Aldrig mera!

Sist skulle jag idag vilja kolla om det finns någon ledig människa som är sugen på att mocka och grooma lite åt mej? Jag skulle vilja ha hjälp 3-4 timmar/dag (förmiddag) måndag-fredag. Mockning och så hjälpa mej med att fixa hästarn före och efter ridning. Flera hästar är på intåg i träning och till försäljning, så tiden blir lite knapp om jag ska rodda allt själv. Maila mej om du är intresserad!

God natt!!

//S


Av Sara - 13 januari 2014 12:58

Stor häst i litet format ....

Ja, det är definitivt min Jocosa VDC. Hon är inte så stor, men hon är gårdens drottning och förväntar sig att både människor och hästar
behandlar henne som en sådan! Hon är en häst med stor integritet och är, även för att vara en PRE, osedvanligt läraktig. Att lära henne trick går på nolltid och hon lär sig själv
diverse mer eller mindre nyttiga saker som att öppna dörrar, lyfta av grindhandtag, plocka av lindor mm ...Jag är ganska säker på att Jocosa valde mig lika mycket som jag henne när vi träffades hos Sara.
När jag såg henne så bara visste jag att det var min häst. Det var definitivt ett köp med hjärta snarare än hjärna, eftersom hon egentligen är väl liten för mig ....

Jag köpte Jocosa som treåring hösten 2006. Hon kom från Spanien tillsammans med en grupp hästar från samma stuteri och hade bara varit hos Sara en kort tid. I Spanien hade hon som alla ston gått
ute och inte blivit närmvärt hanterad. Det gick att sätta grimma på henne ( om man inte rörde öronen) och att leda henne, men där gick gränsen, benen fick man t ex inte röra ...Hon var ganska tanig och givetvis klippt som alla ston. När jag lastade av denna lilla brungrå häst på gårdsplanen hemma så frågade min yngste son som då var tio år - "Men Mamma, Varför har du köpt en åsna .....?"

När Jocosa väl blev uppstallad och hanterad dagligen så blev hon snabbt tam och gick väldigt lätt att rida in. Hon är dock lite misstänksam mot främlingar och låter inte vem som helst ta henne i hagen och en ny ryttare får vara beredd att visa sig värdig att rida henne. Hon testar vem som bestämmer - inte så våldsamt och länge - men dock ...Jag hade hennes som min ridhäst i några år. Jag rider mycket ut, men givetvis fick det bli både bli lite dressyr och hoppning. Hon hoppar bra och har bland annat gått lite lättare jakt! När Jocosa fick en skada i ett framben och jag hade en annan unghäst att rida in, så jag bestämde mig för att låta henne få föl. Det första fölet miste vi tyvärr, men 2012 fick hon Kalthus Carmencita och 2013 Kalthus Evita. Båda har underbara Delfinus till pappa! Man skulle ju kunna tro att Jocosa med sin 150 cm skulle ge små avkommor. Kombinationen med Delfinus har dock visat sig ge stora och rejäla föl - Carmencita som ju blir 2 år i år har växt om mamma med råge och "lilla" Evita som inte ens är 7 månader är på god väg ....Båda är tillgivna och nyfikna, med mycket stabilt temperament! Jag älskar dem givetvis och skulle gärna behålla dem, men med ytterligare en PRE och en lusitano i stallet så behöver de med tiden hitta egna mattar eller hussar .. Eftersom Jocosa och Delfinus har sådant gott "äktenskapstycke" så ska de två dessutom få träffas och vänslas lite till våren igen....

Jag älskar PRE och lusitano och kan inte förstå varför mina kompisar envisas med att rida runt på sina halvblod .... Som den "tant" jag är tjatar jag om att iberiska hästar är perfekta som just "tanthästar".
Det är lättlärda, pigga och sanslöst bekväma! Visst kan de busa lite och bli lite rädda som alla hästar, men det blir oftas inte så mycket av det och på något sätt tar de med sig ryttaren i sina rörelser så att skutt eller en brall knappast märks! Rida dressyr, rida ut eller hoppa - det är bara att välja. Jag för min del gör lite av varje! För mig är Jocosa och mina andra iberiska hästar de perfekta allroundhästarna!

Ingrid Lindholm

Jocosa hälsar på Delfinus

Jocosa med sina döttrar

Jocosa & jag på hubertusjakt

Presentation

Fråga mig

217 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6 7 8 9 10
11
12
13
14
15 16 17
18
19
20 21 22 23
24
25
26
27 28
29
30 31
<<< Januari 2014 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards