Idag lovade meterologerna regn, men jag planerade uteritter så jag laddade upp med min fina Woodfield regnrock och ländtäcken. Dock klarade jag mej torr hela dagen så de hade fel igen, vädergubbarna :) Mino hade promenad på sitt schema och jag tänkte gå en sväng på 20 minuter. Det innebär att man måste vända, vilket de flesta av mina uteritter kräver. Men när jag gått 10 minuter kändes det fjantigt så jag gick lite till, och sedan tyckte Mino att det var så spännande så vi fortsatte och jag tänkte sedan att vi lika gärna kunde gå hela rundan på 5 km. Passade förstås på att kolla FB på under tiden och ve och fasa när jag ser att grannen precis taggat mej i ett inlägg där hon varna mej för nedan förevigade grisar! De hade precis sprungit precis där jag och Mino var på väg! Som väl var så missade vi dem tydligen på håret. Huuu!!

Nåväl, vi kom hem välrastade och nöjda både jag & Mino! Dropparna började falla precis när jag satt upp på Fuxis, men de upphörde lika fort och jag tog samma runda med honom som Mino gick. Gick lite snabbare denna sväng då vi travade en del oxå. Min härliga fux är så himla underbar att rida ut på. Pigg som attan men tittar inte på NÅGOT! Bara spetsade öron och målmedveten framåtbjudning. Älskar den hästen!!

Tog lunch och myste i soffan en stund med Tempo & Täppas. Ingen av dem är speciellt förtjusta i detta vädret och föredrar soffan framför stallet så här års. Jag förstår dem...

Men ut igen och sadlade Ritmico. Även han fick gå sin första uteritt här utan sällskap. Han var lätt misstänksam på vissa läskiga platser, men var lydig och modig ändå och gjorde som jag bad honom iallafall. Härligt när hästen svarar framåt trots att man känner tydligt att han helst bara vill fly hemåt! Efter halva rundan gick det dock bättre och sista biten hem var han helt avspänd och travade mjukt och fint! Duktig kille!

Teo fick slippa ridning idag med sin ömma tass. Nu hoppas jag på kylan nästa vecka och att det ska hjälpa till att få hans stråle torr och läkt! Vi vill verkligen det nu, både Teo & jag...

Quiero fick upprepa samma procedur som igår men jag lade till lite häng i sadeln i stallången. Jag hängde inte helt på honom ut stod på pallen och borstade man medan jag halvlåg över hans rygg och borsade på magen på andra sidan. Lite märkligt tyckte Q, men ingen reaktion i övrigt. Longeringen kan han nu och skrittade, travade och gjorde halt snyggt i båda varven. Han är så otäckt lik Trazzel när han rör sej så jag inte vet om jag ska skratta eller gråta. Så jag bestämde mej för att skratta   

Trazzel & jag i januari 2010