Ja så här inför utställningen känner jag för att skriva om något annat. Nämligen en lydig häst! Jag fick en liten fråga här på bloggen härom veckan och följt av den även ett mail. Det handlade om vardagslydnan på sin häst kontra lydig ridhäst.

SJÄLVKLART är det så att om man har en lydig häst på marken, så har man oxå en lydig häst när man sitter på den. Jag anser att hela ridningen bygger på lydnad, uppfostran, viljan att göra rätt och inlärning av komandon.

Innan jag började jobba med hästar på heltid, så var jag väldigt engagerad på Brukshundklubben. Tränade och tävlade väldigt aktivt och var och tävlade SM i lydnad med min border collie ett par gånger. På hemmaklubben var jag instruktör och höll kurser flera dagar i veckan. Som vanligt, allt eller inget... Min favoritkurs var allmänlydnad. Ingen annan ville gärna hålla dessa kurse dit alla ouppfostrade och odrägliga 1-åriga hundar som börjar bli riktigt besvärliga. Jag älskade dock att förklara och hjälpa dessa uppgivna ägare som ofta efter 10 veckors kurs hade en helt annan relation till sin hund och vice verca!

Så eftersom jag var väldigt petig och ville ha absolut lydnad på mina hundar, så är det naturligt för mej att kräva samma sak av mina hästar! Jag har aldrig gillat fysisk bemästring utan vill ha en häst som har stor respekt för mej som ledare och som därför undviker kamp. Det är mycket enklare! Speciellt med en hingst är det förödande att försöka rent fysiskt kräva lydnad. Du förlorar garanterat!

För att uppnå denna respekt så krävs det att hästen har mycket stor tillit till dej. Den måste acceptera dej som ledare. För att göra detta så måste den känna att du är trygg, lugn och auktoritär nog att klara av alla, för en häst, skrämmande situationer. En hingst tex vill ju gärna skrika och fara runt för att visa att han är störst och coolast och kan bestämma över alla! Men om du som ledare tar den platsen, behöver han inte göra det! Många hingstar tycker det är oerhört skönt att slippa och slappnar därför av i sin ledars sällskap. Man kan tex se en stressad hingst i en box, som genast slappnar av och börjar äta när ledarmänniskan kommer in i boxen.

Rent praktiskt är den allra viktigaste förmågan hos dej som hästägare: TIMING!

Du måste kunna läsa din häst och helst förutspå vad den tänker göra. Vara snabb nog att korrigera hästen innan den gör något oöskat.

Ju mindre du behöver åtgärda, ju mindre stressad blir hästen och ju lugnare miljö blir det. De kanske räcker med en hostning, eller ett snabbt pet på en bog, en liten stamp i marken eller en dask i bringan.

Jag förvånas över hur många månniskor som har oerhört ouppfostrade hästar. De knuffas med huvudet, tränger med bogen när man ska leda dem, nafsar och tigger osv. Om man tillåter allt detta, varför ska hästen då vara lydig och lyhörd bara för att människan sitter på ryggen? En skänkel betyder framåt, men måste man lyssna då? Det behöver man ju inte när människan är på marken! Kom ihåg, markhanteringen och ridningen hänger ihop!

När jag idag red Galope tätt förbi i ca 300 m längs staketet med David, Altanero & Avlaon heltokiga innanför, var det oerhört tillfredsställande och glädjande att jag kunde få Galopes öron riktade bak mot mej och kontrollerat skritta förbi. En liten kick med hälen och en harkling räckte för att hålla honom på plats. Avslappnad sits och mjuka händer talade om för honom: det är lugnt, vi kan klara detta, jag har koll. Du behöver inte bry dej om dem. Vi går här, du & jag!

Jag vill passa på att göra reklam för min hingsthanterings-kurs som jag kanske skall döpa om till: Allmänlydnad på din häst, oavsett kön!

Varmt välkommen på denna! Vem vill inte ha en lydig häst!