Ja, som jag sade i förra inlägget så ska man aldrig ropa hej. Hästen (hingsten) är alltså besiktigad och klar så förhoppningsvis klaffar allt! Jag vågar nästan inte tro på det för det känns HELT FANTASTISKT! Många av mina nära vänner vet ju att jag drömt om en sådan här häst länge. Nu blir det sant! Tror jag! Jag måste nypa mej i armen och vågar inte riktigt glädjas förrän han står på gården!

Efter hand ska jag berätta mer om honom. Ålder, stam och våra planer för honom. Men vi tar lite i taget. Han är forhppningsvis här hemma inom två veckor.

Jag struntar i att skriva om ridhus och annat som hänt här hemma idag. Känns ganska ointressant jämfört med hemlighetens avslöjande eller hur!