Jag är en glad person. Alltid. Glad, positiv, optimistisk, framåtsträvande, envis. Jag helt enkelt hatar att tänka bakåt, vara negativ och att vara sur. Lika svårt har jag för människor som har dessa egenskaper. Eller jag tycker synd om sådana människor. Det måste ta så mycket oerhört mycket onödig energi?

Som de flesta vet så lever jag för hästarna. De är mitt liv. Jag älskar att vistas bland dem. Att mocka och rykta. Att rida och pyssla. Att sköta om sjuka hästar på jobbet eller att hjälpa elever att gå framåt i sin relation till deras hästar. Så för mej är det oftast väldigt enkelt att tänka och känna positivitet och glädje. Jag behöver bara gå utanför dörren och se dem, hästarna, så är jag lycklig!

I år har vi på många sätt haft ett väldigt framgångsrikt år på Stuteri Pepino. Vi har fått fina föl, hingstarna har utvecklats fantastiskt och haft framgångar på utställningar. Många fina ston har varit hos oss för betäckning och nu senast gjordes det fina reportaget i Hästmagazinet! Otroligt skoj! Ändå har det hela tiden varit något mörkt och bittert i bakgrunden. Något som flåsat mej i nacken och som jag envist vägrat att titta efter. Kollegor och så kallade PRE-entusiaster har ansträngt sej oerhört mycket för att ställa till det för oss. Jag har gång på gång förvånats över att andra har så mycket tid och energi att lägga på någon annan. Varför inte vara mer focuserad på vad man själv sysslar med och lägger sin tid och kraft på? Det är så mycket enklare!

Så här en blåsig och mörk lördagkväll så kan jag faktiskt bli lite sänkt. Känna mej uppgiven och kraftlös. Men en sak vill jag bara säga. JAG KOMMER ALDRIG ATT GE UPP! De  rena trakasserierna som vi utsatts för kan nog göra mej trött en liiiten stund. Men jäklar anamma! Mest av allt gör det mej bara ännu mera envis. JAG SKA VISA DEM! Jag ska kämpa ännu hårdare, jag ska satsa ännu mer, jag ska producera ännu bättre hästar och jag ska själv bli bättre, klokare och ännu mera ödmjuk. 

Så här kul är det ju med en P.R.E

Tisdagen var det jobb hos Cecilia  på Smådjurskliniken på fömiddagen och alla djuren överlevde! Usch så får man inte känna, men efter förra veckans tragedi så blir man halvhysterisk! Åt lunch med min kära syster på stan och åkte sedan hem och tog tag i stall och hästar. Tömkörde Teddy som var superduktig! Lydnadsövningarna börjar ge resultat och han uppförde sej väl och kunde båda skritta, göra halt och trava LUGNT! Duktig kille! Åh vad fin han är när han rör sej! Härlig känsla att se honom flyga fram i tömmarna!

I går var jag effektiv och flitig på förmiddagen och fixade hela stallet, tömkörde Malibu, red ett dressyrpass på Mandon och hoppade (!) Teddy. Nåja, skuttade över cavaletti, men Teddy hoppar så att man flyger ur sadeln! Ska försöka filma det någon gång!

Sedan har jag jobbat på djursjukhuset i natt där kolik-fallen väller in. Vi opererade ett föl med hemsk kolik och behandlade massvis med kolikhästar på stall. Herregud vad trött jag var när jag kom hem 7.30 i morse... Fodrade och släppte ut pojkarna och kastade mej sedan i sängen. Sov till lunch och har sedan tillbringat eftermiddagen i stallet. Stona fick in massvis med halm i ligghallen och det blev så mysigt!

I morgon ska jag åka till Lönnstorp med videokameran och se våra fina killar. Lina hade ridit ut på dem i veckan och båda hade skött sej otroligt bra! Underbart!

Har visat dessa bilder förr på Trazzels pappa Genil-MAC. De är sååå lika!

Så var man ensam i stallet igen. Det var väldigt länge sedan sist. Måste varit i våras någon gång. Hela sommaren har jag haft praktikanter eller så har Camilla varit här, och nu sista tre veckorna praktisar igen. Men nu är jag alltså själv. Jag tycker egenltigen bäst om det, men man får ju slita mera och allt tar betydligt längra tid. Att hinna rida tre hästar på förmiddagen är i princip en omöjlighet om man först ska fodra, släppa ut och mocka. Och jag vill ha stallet klart innan jag börjar rida, för sedan blir jag så trött...Idag fick Teddan galoppera på stubben. det var lite fruset så nu var det inte för blött. Först var han skogshet och ville springa som en tok, så då fick han göra det några minuter, men sedan kunde vi galoppera i intervaller med skritt, långsam galopp och lite snabbare galopp. Han fick upp ett rejält flås och jag avslutade med att leda honom i skritt i 20 minuter. Blev fleece och hö i boxen för att torka innan han kunde gå ut i solen. Tog Mandon på en timmes skrittrunda. Behagligt med en häst man bara kan glida fram på långa tyglar! Men fy rackrans vad kallt det var! Fick trava sista km hem för att inte frysa fast i sadeln!

Efter lunch fixade jag lite papper och ringde några samtal jag skjutit på. Sedan tog jag hundarna på en rejäl promenad i dalen. Var tillbaka vid 15-tiden och då var det dags att köra hö till stona och fodra dem med kraftfoder. Lite extra pyssel då jag ger fölen Foal-cubes och de vuxna stona Ferto-Lac, så man får vara med och vakta medan alla äter. Speciellt Gittan som är fetast är en riktig mattjuv!

Sedan sadlade jag Malli och red först en lite tur på ridbanan för att försäkra mej om att han accepterade nosgrimma och det nya bettet. det var inge problem så även Malli fick komma ut på stubben. Han var så duktig och vi travade ett varv (tar ca 10 minuter i trav) och galopperade sedan ett varv. Tillbaka till stallet precis innan det mörknade på allvar och samlade in pojkarna.

Nu har jga lagat kvällsmat, ätit den och bakat havrekakor. Nu blir det fika framför brasan och en skön kväll i soffan. Det behöver jag känner jag...

Här kommer en bild på fina Amigo som är 3 år gammal och en korsning mellan PRE och welsh cob. Han är e. Alferez IV. Amigo är väldigt välmående här men jag tycker ändå att man ser vilken fin häst det är! Lyckliga uppfödare och ägaren Alina Broberg sitter på ryggen!

Ja det är konsekvenserna när man i typisk Skånsk vinter med stormvindar och regn ska bjuda på provridning på en dyngblöt ridbana... Men måste man så måste man! Som väl är så är Mandon ingen häst som jagar upp sej i onödan utan tog blåsten och regnet med ro. Även en ny ryttare på ryggen var inga problem även om det blev en del missförstånd. På det stora hela uppförde han se mycket väl och jag är nöjd med hur han gick. Innan provturen var över ville "testryttaren" skritta ut en liten tur som avslut. Inga problem! Mandon skrittade lugnt iväg och jag gick mot stallet för att vänta på dem. Stod i stalldörren och såg dem komma på tillbakavägen. Helt plötsligt blev Mandon spänd och lade öronen bakåt, kröp ihop och blev bakskygg. Ryttaren försökte hålla in men mer panik fick Mandon och till slut kastade han sej iväg i full fart mot stallet! Jösses! Jag fick hjärtat i halsgropen och kastade mej ut för att fånga in det skenande ekipaget! Det blev en tvärnit och som väl var satt ryttaren kvar. Ingen rolig upplevelse för henne! Anledningen då? Varför gjorde denna annars stencoola häst så här? Ju bakbenslindorna hade blivit dyngsura och tunga av blöt grus från ridbanan, kardborret hade lossnat och som en svans i blåsten fladdrade benlindan bakom hästen! När han så spang iväg lindade den upp sej ännu mer för att till slut lossna. Men ridhus hade lindorna inte blivit blöta och kardborret inte lossnat och hästen inte skenat... JAG LÄNGTAR EFTER VÅRT RIDHUS!!!!! Efter skenturen bjöd dock Mandon på ytterligare en provtur på eftermiddagen där allt gick helt smärtfritt och han var superduktig igen. Tyvärr så satte skenturen skräck i ryttarinnan så det blir inget köp där. Det var nog bra för som jag sagt tidigare, börjar det dåligt brukar det fortsätta dåligt...Nästa helg kommer en annan tjej och testar. Kanske passar de två bättre tillsammans?

Stackars Altenero har varit lite sjuk med hög feber och lite diarré. Körde in med blodprov till Djursjukhuset igår och tog med magmedicin hem. Blodprovet visade ingen infektion och idag var han mycket bättre. Feberfri och åt lite kraftfoder, vilket han ratade helt igår. Fick gå ut några timmar i egen hage för att inte bli terroriserad av en tuff Davizin. Jäklar vad elaka de är när de märker att en är svag! Å andra sidan brukar Altanero ge David ganska mycket stryk när han är frisk, så han kanske förtjänade en omgång. Nåväl, båda verkade nöjda med arrangemanget och David sprang som en tok och hoppade och bockade utan att bli jagad!

Ikväll är det tjejkväll inför SICAB-resan. Fyra brudar ska träffas och äta skaldjur, dricka vin och snacka hästar. Bara Linda skippar skaldjuren och äter färdigskalade kräftor med ostpaj och sallad. Hon äter inte mat som har armar, ben eller huvud. Så hon slipper! På senaste SICAB-trippen var detta ett återkommande bekymmer och jag fick ständigt fråga de förvånade servitörerna om maten hade just huvud, armar eller ben. Många konstiga blickar fick vi och många goda skratt...

SICAB 2009

Upp i ottan och släppte ut pojkarna sedan bar det iväg till Smådjurskliniken. Åt frukost i bilen som jag alltid gör när jag ska jobba. Sparar en kvart till i sängen! Idag hade vi ett par katter och en liten hund som skulle steriliseras. En frisk och glad liten blandrastik på ett år. För att göra en tråkig historia kort så sövde vi henne och sedan vaknade hon inte igen... Alla vet att det är en risk att söva ett djur eller att själv bli sövd för den delen! Men under alla mina år i jobbet, och jag har sövt och vakat över 100-tals djur! så har jag aldrig förlorat ett till synes friskt djur tidigare... Fruktansvärt... Stackars matte & husse....   Jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva det igen. Åkte hem med en klump i magen och fick stanna hos Mats på jobbet för lite tröst.

Tyst minut.............................................
......................................

Väl hemma så var det bara att hugga tag i dagens övningar. Och i stallet så mår jag alltid bra så efter en stund så kändes allt bättre. Först red jag Mandon på ridbanan och bad praktis-Kajsa att filma. Se resultatet längst ner i inlägget! Han börjar nu bli varm i kläderna här och är lite obstinat med better som han inte gillar riktigt. Han är ja van att ridas på stång så nu har han kommit på att man kan ta tag i better och slå med huvudet så slipper man! Det kommer att ta en vecka eller två till innan han fullt accepterat sin nya betsling och även tempot! Men han är en härlig häst!

Även Malibu fick på sej ett nytt träns idag och med ett nyt bett som jag köpte igår. Ett vanligt tre-delat men en cm längre än hans gamla som var väl kort till hans mun. Men man är ju inte arab för inte. FY vad ÄCKLIGT med nytt bett och nytt huvudlag! Bläää! Hade tänkt rida ut med eftersom han reagerade så pass mycket på förändringen så höll vi oss på ridbanan. Efter en stund blev det dock jättebra! Han sökte mera stöd utan att hänga och blev riktigt stadig i formen. T.o.m i galoppen kunde han vara i form en liten stund! Härligt! Får bli uteritt i morgon istället.

Sist ut var Teddan som fick komma ut på en rejäl tur. Eftersom vi har så oerhört trista ridvägar här så är det mycket skritt. Det hann nästan bli mörkt innan vi hann hem, men det var en härlig tur!

Ikväll har äntligen mitt foder kommit. Beställde för tre veckor sedan men en del har varit restat så jag har fått vänta. Mest glad blev Altanero som inte alls gillade det foder jag var tvungen att köpa så länge. Ikväll åt han med god aptit igen. Skönt, han är tunn och skranglig som han är!

Det är den placering som min blogg har på topplistan på bloggverktyget Bloggplatsen. Det finns drygt 94.000 bloggar registrerade och Pepino PRE-bloggen är på plats 94! Bland mest trogna läsare ligger jag på topp-10! 200-300 människor /dag besöker alltså min blogg dagligen! Helt otroligt! Och sååå inspirerande! Tack alla ni som läser! Jag uppskattar alla kommentarer väldigt mycket! Och den nya frågefunktionen är oxå väldigt kul! Ni får gärna önska ämnen som jag ska skriva om oxå! Och varmt välkomna hit så ofta ni vill!!!   En STOR kram till alla mina läsare!

Idag vaknade jag till fullständig storm och det regnade vågrätt. Usch! Förberedde mej på en inomhusdag utan ridning, men när alla hästarna var fodrade och knaprade hö i sina boxar så slutade det att regna och solen tittade fram! Hurra! Solen är så energigivande! Och det var alltför länge sedan jag såg den. Ut med småkillarna och så sadlade jag Malibu. Han börjar gå riktigt hyfsat nu! (om man nu kan säga så) Alltså när han är focuserad så går han super, men det är lite svårt att vara arab och inte köra upp huvudet och kolla på allt! Det frestar mitt tålamod, men det är bara att bita ihop och vara mjuuuuk och glaaaad och positiiiiv så jobbar han på igen. Så måste man ju även göra små hopp ibland och lite arabslång med huvudet. Annars, går han verkligen super!   Efter passet på ridbanan blev det en kort uteritt oxå för sopbilen kom och jag hade Knight lös på gården! Gulp! Lät sopbilen backa in på gården och red sedan skyndsamt upp mot vägen och ropade med mej Tempan och Knight. Den sistnämnde var mycket tveksam att lämna sitt ansvar när det fanns en inkräktare där, men till sist så hängde han på matte och vi travade iväg. Pust, vilken tur! Undrar hur mycket böter man får om hunden käkar upp en sopgubbe? Red en liten sväng när jag ändå var ute vilket Malli bara älskar! Imorgon ska han få slippa ridbanan helt och vi tar en härlig uteritt i solen?

Efter Malli var det Teddans tur. Idag var han oxå glad över solen och det var svårt att vara lydig och stillsam... När man vill visa att man är fräckast i hela världen, och trava flashigt och fort alternativt galoppera hela tiden! Nåväl, efter en stund så kom vi till arbete och han fick göra lite skolor i skritt och trav. En liiiten galoppsluta kunde inte låtas bli, fast jag vet att jag ska skynda långsamt. Grabben blev lite svettig så han fick stå inne med fleece och hö. Helt ok, tycker Teddan!

Sist ut var Mandon, som efter några tuffa dagar på ridbanan förtjänade en uteritt. Vi stack iväg på en timmes ritt och han var superduktig! Mötte en traktor med tallriksharv vilket inte bekom Mandon alls. Däremot kan en skånsk sten vara lite äcklig, så man måste gå runt den. Men det är väl helt ok. På vägen hem så blev det mörkare och mörkare och jag manade på Mandon för att hinna hem innan regnet och vhan precis in på gården när himmeln fullständigt öppnade sej! Vilken tur vi hade! Jösses...

Det var alles för idag! Nu har jag precis skrattat hjäl mej till "Bonde söker fru" och ska sätta mej med lite ridhuspapper. Helt ok även om alla papper är trista så är just dessa ändå helt ok.

En sommarbild är aldrig fel! Älskade Tempo!

Fortfarande "jetlaggad" efter helgen så var det idag äntligen en vanlig dag. Eftersom vi nu ändrat tiden är de ju några veckor lite ljusare när man kliver ur sängen! Passade därför på att släppa ut pojkarna innan jag åkte till Smådjurskliniken för ett arbetspass där. Idag var det testikeltumör och pyometra på schemat. Några små söta kissar blev oxå renoverade på olika vis. Slutade kl 13 och tog Mc.Donlads-lunch i bilen. Väl hemma bytte jag genast om till ridkläder. Praktisarna fick i uppdrag att göra iordning hästarna en efter en. Mandon var pigg och glad och som vanligt väldigt trevlig. Ska försöka filma honom i veckan! Teddan blev riden i ösregn och det var spännande! Han hatar regn!

Här lite nostalgi från november förra året!

Malibu & Zacke anländer på Lönnstorp

  Lusitanostoet Bizarra är här i träning   Så här söt var Täppas!   

Teddan busade på ridbanan en solig dag!

Galope, Trazzel & Zacke var fortfarande busiga unghingstar!  

  Och så här fin var Malin Kihls uppfödning Milagro, e. Bailon IV  

Nu var det några dagar sedan jag skrev. Jag har jobbat hela helgen så det har inte blivit mycket tid över. I morse körde jag hem kl 7.30 efter en tuff natt med full fart sedan kl 18.00 kvällen innan. Nu är det kolik-tider och i natt fick vi in hela 5 nya kolikfall varav vi fick buköppna en av dem. Även lördag natt bjöd på en buköppning. Lördagens mycket dåliga lilla sto var otroligt pigg när jag kom in igen på söndagkvällen. MYCKET hungrig och pigg som en mört som sagt. Det känns så otroligt kul att vi kan hjälpa så dåliga, döende hästar att bli helt återställda. 

Idag sov jag till lunch och har sedan tillbringat eftermiddagen i stallet och på hästryggen. Det har varit ganska varmt ochen skön dag. Hann med en promenix med vovvarna oxå innan pojkarna fick komma in. På fredag kommer en kund och ska provrida Mandon. Han är en pärla så det ska bli spännande att se vad kunden tycker! Har faktiskt även ett par spekulander på Malibu. Blandade känslor inför att sälja honom för jag är verkligen förtjust i den hästen, men samtidigt måste jag tänka praktiskt. Jag hoppas jag kan hitta en riktigt bra matte som älskar honom och ger honom massvis med uppmärksamhet och tid!

Nej jag känner mej fortfarande seg i huvudet efter sömnbristen. Gud vad segt det var att skriva! Jag får återkomma i morgon!

Pepina är Teddys dotter